industry acronyms

Datoriserade underhållshanteringssystem, även kallat Computerized maintenance management system (CMMS), är i grunden ett dataprogram som upprätthåller en stor databas med information om underhållsverksamheten i en organisation. Det bidrar till ett effektivt arbete och minimerar den tid som går åt till manuella uppgifter. Detta system bidrar till att uppnå kostnadsbesparingar på lång sikt. Computerized maintenance management system (CMMS) integrerar alla aspekter av en organisations datorhårdvara, programvara och kommunikationsutrustning. Den grundläggande idén bakom detta system är att öka produktiviteten hos organisationens anställda.

Ett Computerized maintenance management system (CMMS) för register över alla aspekter av en organisation. Detta omfattar de anställdas arbetstid, lagernivåer, materiallager, fabriksgemensamma kostnader, kostnadsredovisning, finansiell redovisning och produktionsplanering. Detta system fungerar som en centraliserad informationskälla för alla avdelningar i organisationen. Det möjliggör automatisk generering av rapporter med jämna mellanrum för beslutsfattande. Det är ett enkelt sätt att hålla koll på lagernivåer, lagernivåer, fabriksrelaterade omkostnader och annan liknande information.

Datoriserade CMMS är utformade på ett sådant sätt att all datorrelaterad verksamhet kan hanteras från den centrala servern. Ett antal fördelar är förknippade med användningen av dessa CMMS-programvarupaket. De omfattar centraliserad kontroll av en organisations tillgångar, möjlighet att spåra och hantera tillgångarnas lager, spårning av förebyggande underhåll, hantering av hela tillgångarnas lager, spårning av kostnaderna för underhåll och hela skalan av hantering av kundrelationer.

Computerized maintenance management system (CMMS) genererar ett antal rapporter. Dessa omfattar loggbok för anläggningens underhåll, loggbok för materialstatus, loggbok för arbetsorder, arbetskrav, loggbok för arbetsflöden, status för tillgångar och så vidare. Programpaketen kan användas av utbildade tekniker som kan göra hela processen mycket enkel även för arbetsledarna. Underhållsansvariga kan få tillgång till dem med hjälp av ett användarnamn och ett lösenord som de får av CMMS-databasadministratören. Med CMMS-databasprogramvaran kan underhållsansvariga se den aktuella tillgångsstatusen och registrera underhållsarbetsorder, kostnadsprognoser, tillverknings- och materialstatus och så vidare. Detta hjälper dem att maximera insatserna och minska kostnaderna.

Fördelar med att använda ett Computerized maintenance management system

Det underlättar realtidsbehandling av jobb, bättre kvalitetskontroll, mindre manuellt ingripande och ökar effektiviteten i hela processen. Datoriserade cmms används på ett sådant sätt att teknikerna kan utföra sina uppgifter från avlägsna platser så länge det finns en internetuppkoppling. Tidigare var underhållscheferna tvungna att fysiskt besöka anläggningarna för att övervaka materialentreprenörernas arbetsorder och för att inspektera varornas kvalitet. Med hjälp av denna CMMS-programvara kan de föra register över det arbete som utförts av deras underleverantörer och materialentreprenörer. De kan också spåra arbetsorderns utveckling och dess kvalitetskontroll på nätet.

Underhållscheferna kan också se tillgångarnas materialtillstånd och registrera stilleståndstiden. Förr i tiden kunde man inte omedelbart åtgärda ett problem med utrustningen eller ett fel om det fanns ett fel. Men nu, tack vare CMMS, finns det verktyg som felsökning och hitta-korrigeringar som gör det möjligt att åtgärda problem med utrustningen eller hitta-korrigeringar som gör det möjligt att hitta och åtgärda defekter i utrustningen innan de leder till driftstopp. Datoriserade cmms underlättar proaktivt förebyggande underhåll vilket innebär att det förebyggande underhållet kan utföras redan om det finns ett problem i stället för att vänta på att ett problem ska uppstå.

Computerized maintenance management system (CMMS) har automatiserade funktioner som används för att hålla hela systemet uppdaterat och för att kontrollera underhållsarbetsorderna med jämna mellanrum. De datoriserade cmms används för att registrera underhållsdata och för att hålla reda på underhållsregistren för de olika filialerna. Det hjälper också underhållschefen att planera anläggningens utformning och att uppskatta underhållskostnaderna. Om det uppstår något problem kan han spåra arbetsorderna, underhållsorderna och kostnaderna för underhållsarbetet och göra en översyn av hela anläggningen för att kontrollera om det finns några brister. Genomgången hjälper honom att fastställa bristerna och föreslå åtgärder för att åtgärda dem.

Computerized maintenance management system (CMMS)-lösningar bidrar till att minska arbetskostnaderna och därmed förbättra företagets lönsamhet. Computerized maintenance management system (CMMS) är en viktig del av ett tillverkningsföretag och dess framgång är beroende av att CMMS-data används på rätt sätt för produktionsplanering och beslutsfattande. Det finns många fördelar med att använda datoriserade underhållshanteringssystem. De gör inte bara verksamheten effektiv utan sparar också tid, arbetstimmar och pengar för ett företag.

industry acronyms

Ett Continuous Improvement (CI) program för ständiga förbättringar, även kallat ett program för kontinuerliga förbättringar, är ett pågående försök av en organisation att förbättra interna förfaranden, produkter eller tjänster. Dessa Continuous Improvement (CI) program kan syfta till stegvisa förbättringar över tiden eller ”inkrementella” förbättringar på en gång. De flesta organisationer använder någon typ av program för kontinuerlig förbättring. Oavsett om detta program för kontinuerlig förbättring omfattar ett egentligt förbättringsprogram eller helt enkelt en ändring av ett visst förfarande, är det slutliga målet att uppnå en viss nivå av kvalitet, konsekvens och effektivitet.

Metoder för Continuous Improvement (CI) kan omfatta ett brett spektrum av tekniker. Dessa inkluderar grundlig analys och granskning av nuvarande praxis, en riktad utvärdering av processer, riktlinjer för förbättring och benchmarking samt även experimentella protokoll och experiment. I de flesta fall tillämpas dessa metoder inom ramen för befintliga ledningssystem. Vissa metoder för kontinuerlig förbättring kan innebära utveckling av nya och förbättrade ledningssystem, medan andra kanske bara är införlivande av beprövade principer och bästa praxis som redan finns på plats. Vissa förbättringsprogram kan dock vara inriktade på helt nya områden inom affärsansvaret.

En typ av process för Continuous Improvement (CI) är det ständiga arbetet med att revidera och förbättra dokumentationen i samband med leverans av vissa typer av varor eller tjänster. När en tjänst eller produkt släpps ut på marknaden måste den vara väl förstådd och dokumenterad så att köparna kan vara säkra på att varan är felfri. Även om ett företag kan göra allt för att göra sina produkter defektfria, kan ständig forskning och analys av processer och material under tillverkningsfasen ofta avslöja oväntade problem. Sådana problem kan då åtgärdas innan produkten släpps ut, vilket ger kunderna ett utmärkt tillfälle att bekanta sig mer med produkten och företaget kan börja bygga upp ett rykte för enastående service. När sådana problem upptäcks och åtgärdas i ett tidigt skede är det mycket troligare att konsumenterna reagerar positivt på efterföljande köp, vilket ökar den totala tillfredsställelsen.

Business Continuum – Continuous Improvement

Förbättrad dokumentation är också en form av kontinuerlig förbättring som direkt påverkar leveransprocessen med Continuous Improvement (CI). Ofta innehåller kvalitetsledningssystem en formell process för att identifiera och korrigera problem när de uppstår. Men även när ledningssystem finns på plats för att åtgärda problem när de uppstår kan det fortfarande finnas möjligheter för utbildnings- och testförfaranden att bli föråldrade eller på annat sätt ineffektiva. I detta fall innebär förmågan att snabbt och effektivt ta itu med förändringar att det kommer att finnas ett större behov av utbildnings- och provningspersonal för att hantera nya processer och leverera nya, förbättrade tjänster eller produkter till slutanvändarna.

Processer för Continuous Improvement (CI) innebär ofta en betydande investering av tid och resurser för varje organisation. Även om detta utgör en kapitalkostnad för de flesta företag bör budgetarna för ständiga förbättringar återspegla deras betydelse och deras förmåga att ge verkliga, påtagliga resultat för att bidra till att driva kontinuerlig lönsamhet.

Det råder ingen tvekan om att förbättrade processer och strukturer kommer att leda till förbättringar av den totala produktiviteten och kvaliteten på lång sikt. Fördelarna med dessa förbättringar måste dock balanseras med realistiska förväntningar på hur snabbt dessa förbättringar kan ge verkliga, påtagliga fördelar.

När man utvecklar ett program för Continuous Improvement (CI) är det första steget att definiera de önskade resultaten och fastställa mätbara mål. Dessa mål kommer ofta att vara relaterade till en eller flera av de befintliga affärsstrategierna och kommer vanligtvis att kopplas till en uppsättning affärsprocesser som är utformade för att stödja den övergripande strategin.

För att uppnå de önskade resultaten krävs att nödvändiga resurser avsätts för projektet. När man bedömer det troliga behovet av en ny process eller strategi för informationssäkerhet är det viktigt för ett företag att beakta den redan befintliga processen för informationssäkerhet. Om det nuvarande systemet uppfyller de definierade behoven bör ytterligare resurser övervägas. Om så inte är fallet bör den befintliga processen ses över och analyseras för att identifiera områden som behöver ses över eller omstruktureras.

Nästa steg är att utvärdera vilken grad av engagemang som krävs för att uppdatera pågående förbättringsprojekt och se till att de tillgängliga resurserna är tillräckliga för att hantera pågående insatser och för att nå det övergripande målet. Den totala kostnaden för ett projekt för förbättringsverksamhet bör bestämmas och uppskattas under hela processen för förbättringsverksamhetens livslängd. Detta inkluderar kostnaden för att bygga upp och upprätthålla ett system för informationssäkerhet, eventuella investeringar i teknik och eventuella extra personalkostnader i samband med att nya medarbetare anställs och utbildas.

Slutligen måste KI utvärderas på grundval av resultaten av den kontinuerliga utvärderingen. Kontinuerlig förbättring definieras som en kontinuerlig cykel av förbättringar i specifika steg i Continuous Improvement (CI)-cykeln med en motsvarande minskning av tiden. Syftet med denna utvärdering är att fastställa om det nuvarande systemet ger det förväntade värdet eller om systemet kan förbättras ytterligare. Utvärderingen bör göras med jämna mellanrum under hela CI-cykeln för att säkerställa att pågående förbättringar äger rum och uppfyller de krav som krävs för att de ska bli verklighet.

industry acronyms

Capability Maturity Model (CMM)-modellen för mognadsgrad av förmågor (Capability maturity model, eller kort sagt CAPA) är ett av de mest använda mätverktygen för att fastställa värdet av en verksamhet eller ett projekt. CAPA-verktyget utvecklades först av den amerikanska militären efter Gulfkriget och har använts sedan dess. CAPA-modellens främsta mål är att fastställa sannolikheten för att ett system eller en komponent ska kunna utföra sin avsedda funktion. Denna sannolikhet kan sedan användas för att värdera systemet, dess komponenter och eventuella delsystem som kan behöva läggas till baslinjen.

Capability Maturity Model (CMM) utvecklades som ett svar på bristerna i vissa mjukvaruutvecklingsprocesser som används av den amerikanska militären. Den amerikanska militären kontrakterade det amerikanska försvarsdepartementet för att utveckla nya vapensystem, och de behövde veta sannolikheten för att dessa nya system verkligen skulle fungera som avsett. De behövde ha ett exakt mått på denna sannolikhet. Det var detta som CAPA-modellen utformades för att göra, och den har gjort det framgångsrikt ända sedan dess. För att ge en kort historik över hur Capability Maturity Model kom till, var akronymen CMM egentligen ”capability-mitigate-evaluate-check”, förkortat CAPA.

Syftet med Capability Maturity Model (CMM) är att tillhandahålla en ram för att bedöma effektiviteten hos befintliga processer samt att ge organisationer en vägledning för att förbättra sina processer. Den utvecklades ursprungligen för den amerikanska militären. Men i dag har CMM antagits av ett stort antal myndigheter och organisationer över hela världen. Detta beror på att CMM är ett enkelt och effektivt sätt att avgöra om en organisations nuvarande processer är uppdaterade. Ett matematiskt baserat tillvägagångssätt som kallas diskret kartläggning (DMM) kan hjälpa en organisation att göra förändringar i sina processer och förfaranden för att få dem uppdaterade.

Modell för mognadsgrad av kapacitet (CMM)

DMAIC, som står för Discrete Mathematics and Applications for Assessment, uppfanns av den amerikanska armén. DMAIC-metoden har senare antagits och anpassats av den kanadensiska armén, Storbritanniens Royal Air Force, USA:s flotta och USA:s armé. DMAIC använder fem nivåer för att modellera prestanda: inledande, halvvägs, efteråt, årligen och slutligt. Genom att använda DMAIC-metoden kan organisationer göra stegvisa förbättringar av sina processer eller förfaranden över tiden.

Det finns många fördelar med Capability Maturity Model (CMM). En fördel är att processen för att optimera en CMM vanligtvis bara kräver en person för att utföra processen i fem nivåer. En annan fördel är att processen i fem nivåer är mycket upprepningsbar, vilket gör det lätt att mäta prestanda mot en standard. Att använda CMM kräver inte någon större erfarenhet av programmering eller kunskap om de verktyg och språk som används. Det kan dock vara en utmaning att kontinuerligt genomföra förbättringar i en stor organisations CMM.

Eftersom DMAIC är en matematisk modell har den varit användbar för flera typer av programvaruutveckling. Modellen har också varit användbar i planeringsfasen av programvaruutvecklingslivscykeln, innan en produkt släpps. I de tidiga stadierna av programvaruutvecklingslivscykeln för ett stort uppdragssystem blev det till exempel nödvändigt att optimera CMM för att identifiera områden som kunde förbättras. Dessa förbättringar skulle i sin tur bidra till att öka kundens tillfredsställelse med produkten. Därför är det viktigt för organisationer att noga övervaka CMM:s prestanda för att se om den fortfarande används på rätt sätt.

En viktig fördel med CMM-modellen (Capability maturity model) är att DMAIC-metoden gör det lättare att avgöra om en förbättring av mjukvaruprocessen är nödvändig eller om de befintliga processerna fortfarande är lämpliga. En annan fördel är att modellen för kapacitetsmognad (CMM) gör det möjligt för cheferna att fatta välgrundade beslut om eventuella CMM-relaterade ändringar, i stället för att göra ändringar i CMM som har okända konsekvenser. Slutligen minskar användningen av CMM risken för att införa nya fel i CMM, eftersom den bygger på den information som finns i CMM.

En nackdel med CMMI är att det är relativt oflexibelt för användning med traditionella metoder för förändringskontroll, liksom med nya innovationsverktyg. CMMI kanske inte fångar upp alla viktiga processområden som är relevanta för ett visst företag. Möjligheten att specificera mognadsnivåer för förmågor kan också vara begränsad till företag inom en snäv tidsram eller i fall där betydande förändringsrisker har identifierats.

industry acronyms

Code of Federal Regulations (CFR) är en sammanställning av alla reglerande befogenheter som Förenta staternas kongress har. Code of Federal Regulations (CFR) är den permanenta kodifieringen av alla lagstadgade bestämmelser som publiceras av de verkställande organen och departementen i den amerikanska regeringen. De olika titlarna i Code of Federal Regulations (CFR) är indelade i 50 olika kategorier som omfattas av allmänna federala bestämmelser. Alla bestämmelser måste vara förenliga med Förenta staternas lagar och den amerikanska konstitutionen.

Alla bestämmelser i Code of Federal Regulations (OTOCR) är indelade i tre kategorier: Alla förordningar delas in i tre kategorier: allmänna amerikanska förordningar, amerikanska genomförandebestämmelser och programgenomförandebestämmelser. Federal Register innehåller många publikationer med titlarna United States General Regulations och Program Implementing Regulations. Dessutom innehåller registret Code of Federal Regulations, som endast innehåller de lägre publikationerna i Federal Register. CFR:s titelsidor innehåller innehållsförteckningen för varje titel. Innehållet i Code of Federal Regulations anges också i innehållsförteckningen.

CFR:s viktigaste uppgift är att hålla reda på, beskriva och reglera de många aspekterna av Förenta staternas federala lagstiftning och praxis. De federala bestämmelserna är uppdelade i två delar: Amerikanska regleringsinstrument och delstatliga regleringsinstrument. De viktigaste avsnitten i Code of Federal Regulations är bland annat följande: Slipande organisationer, Tillämplig lag, Lagområden som omfattas av delegerade befogenheter, Lämplig lag och regler samt Internationella organisationer. Den här artikeln fokuserar på den andra delen av CFR, nämligen de auktoritativa texterna.

Hur man söker i Code of Federal Regulations (OTOCR)

Det viktigaste bidraget i denna artikel är att förklara innebörden av tillämpliga ändringar i Code of Federal Regulations (OTOCR) genom att förklara hur dessa ändringar blir ikraftträdandedatum. För att göra det måste vi identifiera de tillämpliga ändringarna. Vi kommer först att identifiera ikraftträdandedatumet. Därefter kan vi diskutera hur dessa ändringar påverkar olika parter.

Det är viktigt att notera att det lagstadgade språket i 50 avdelning 47, liksom texten i andra avdelningar i associerade organ, anger vilken avdelning eller bestämmelse som en ändring hänvisar till. Om du till exempel läser texten i en förordning från Office of Legal Counsel vid Förenta staternas justitiedepartement kommer du att förstå att regelutformningsprocessen för Clean Water Act bygger på definitionen i avsnitt 595(b) i den titeln. Denna process börjar med att Office of Legal Counsel utarbetar slutliga föreskrifter och inkluderar en inlämning till Office of Government Regulation.

Termen ”regelgivning” anger att en myndighet måste bestämma vad den måste göra enligt lagen. När den väl har fastställt dessa krav måste den utarbeta en genomförandeplan för att tillgodose dessa behov. Termen ”kodifiering” ger en annan innebörd. Kodifieringen av federala föreskrifter sker genom offentliggörande i Code of Federal Regulations (CFR). En stor del av tillväxten i vår ekonomi sker vid denna tidpunkt. De föreskrifter som offentliggörs i CFR måste vara förenliga med lagen.

För att underlätta tillväxten i vår ekonomi har Office of Government Regulation (OGR) och Office of Federal Procurement (OFP) utarbetat den regelbok (fcr) som utgör stommen i USA:s federala lagar och program. Syftet med denna ”code of regulations” är att fungera som ett referensdokument som hjälper myndigheter, tjänstemän och medborgare att skilja mellan rättsliga förpliktelser och åtgärder som måste betalas, träda i kraft eller på annat sätt stödjas av Förenta staternas regering.

Det är en sammanställning av alla förordningar, direktiv, proklamationer, regler, policyer, riktlinjer, tillkännagivanden, överklaganden och andra dokument som rör administrationen av handel och handel. Sammanställningen färdigställdes 1970, men den fortsätter att växa i takt med att fler förordningar införs. Code of Regulations (fcr) är det viktigaste verktyget som medborgare, företag och myndigheter har tillgång till för att förstå hur vårt nationella lagstiftningssystem fungerar.

Electronic Code of Federal Regulations (e-cfr) liknar titelsidan i en bok, förutom att boken innehåller elektroniska koder (noteringar) som det hänvisas till i hela texten. Den elektroniska koden för förordningar (e-cfr) är en produkt av Förenta staternas kongress. Sedan tryckningen av denna bok först släpptes har tryckkostnaderna minskat avsevärt. På grund av detta har antalet personer som vet hur man använder den elektroniska koden för föreskrifter (e-cfr) ökat avsevärt.