Adolescent

Adolescent, Adolescent therapist

Adolescent therapist artikel. Så vad är en ungdomsterapeut i praktiken? Det är en fråga som kanske har retat dig. Och du kanske till och med har ställt den själv. Med det sagt är både studiet av psyket och den mentala hälsans fina konst definitivt fascinerande när man praktiserar på tonåriga patienter. Men det kräver mycket ansträngning av terapeuter som precis har börjat sin karriär. Låt mig berätta varför det är så och vad en bra terapeut bör veta innan han/hon börjar sin karriär som Adolescent therapist tonårsterapeut.

Adolescent therapistNär en tonåring blir äldre blir han/hon klokare. Därför är en av de viktigaste faktorerna som påverkar ditt liv och dina beslut definitivt din hjärna. Vare sig du vill eller inte, när du går in i vuxenlivet kommer din hjärna att kunna hantera en enorm mängd information och fakta samtidigt. Faktum är att din hjärna till och med kan avgöra om du lyckas i livet eller inte.

I de flesta fall behöver en tonåring hjälp av olika former av psykiska rådgivare. Dessa mentala hälsorådgivare brukar kallas tonårsterapeuter. Och det intressanta är att dessa yrkesmän kan hjälpa en tonåring med olika problem. Men vet du att vissa av dessa terapeuter faktiskt är specialiserade på att hjälpa enbart ungdomar? Ja, det stämmer – bland alla psykoterapeuter finns det faktiskt specialister som har specialiserat sig på att hjälpa enbart tonåringar och ungdomar. Låt oss titta på några av de vanligaste typerna av tonårsterapi som dessa terapeuter använder för att behandla tonåringar med olika problem-

Adolescent therapist kan hjälpa ditt barn att lösa sina problem

För det första är en av de vanligaste typerna av tonårsterapi som de flesta tonårsterapeuter rekommenderar musikterapi. Musikterapi är känt för att hjälpa en person att slappna av. Avslappning är verkligen en av de viktigaste aspekterna av terapeutisk behandling. Ett avslappnat tillstånd innebär att en person är fri från stress och spänningar. Så om du har svårt att slappna av beror det förmodligen på att du har oroat dig för mycket över något som inte ens borde ha stört dig så mycket till att börja med.

En del människor undrar vad nyttan med en ungdomsterapeut är. De säger att det inte är nödvändigt för dig att ha timmar av hårt arbete som det skulle ta åratal för dig att återhämta dig från. För att vara mer exakt, den här typen av Adolescent therapist behöver du inte ha det hårda arbetet. Faktum är att du inte behöver anstränga dig alls. Allt du behöver göra är att vara närvarande och vara öppen för att lyssna på vad din terapeut kommer att berätta för dig under din session.

  1. Om du har svårt att andas kan du kanske lyssna på din partner. En annan anledning till att detta anses vara en bra terapi för tonåringar är att det hjälper dig att lära dig att kommunicera bättre.
  2. I grund och botten handlar det om att prata om dina känslor, problem, bekymmer och till och med om bra och dåliga saker som händer dig. I sin tur hjälper din tonårsterapeut dig att identifiera och arbeta med dina negativa mönster och beteenden.
  3. Med dessa kan du lära dig att möta dina problem så att du inte behöver leva med dem i tystnad.

”

An Adolescent Psychologist Can Help Your Young Children

If you have a child or adolescent in therapy, you may wonder how you can best make the best of your situation. In most cases, the adolescent years are tumultuous, but they do offer great opportunities for change. Unfortunately, many children are mired in the patterns of childhood that will remain with them for the rest of their lives. Because of this, it is very important for them to feel safe and nurtured by those who are in their lives. Unfortunately, the negative influences that can be so detrimental to this development can prevent a child or adolescent from receiving the care and respect they need and deserve. To help these children, you should consider working with an adolescent therapist.

Although most adolescent therapists are trained in both psychotherapy and counseling, not all of them are capable of providing the holistic approach that is needed to help these adolescents. Generally, child and adolescent psychologists specialize in either psychodynamic or cognitive behavioral therapy. This type of therapy aims to identify the factors that contribute to the formation of the behaviors and thoughts of an adolescent, as well as those that can help to reduce those behaviors. A good therapist will work with their clients to explore and challenge the irrational beliefs that can keep them locked in a cycle of violence, mental illness, substance abuse, and hopelessness. He or she will then provide ways for these clients to deal with their issues effectively on their own, as well as to build up their sense of self-worth and trust in others.

Because adolescent therapists focus so much on the psychodynamic model, they also tend to be much more cognitive than the other types of therapists. This can make them at a disadvantage when it comes to helping adolescents deal with the issues that tend to isolate so many adolescents today. Because adolescent therapists rely so heavily on logic, they can present difficult ideas and situations to their clients that seem irrational to them. Because of this, some adolescent therapists can present their clients with very difficult ideas and situations, which can be very intimidating to some adolescent clients.

Some of the challenges that clinical child psychologists encounter is finding a suitable placement that allows them to work with adolescents on a daily basis and allows them to be around their peers as often as possible. Many adolescents have difficulty adjusting to changes in their social environments, school environments, or their home environments. For these children, the best way to find help is through a therapeutic relationship that begins in the adolescent’s primary care provider. The primary care provider may have been a primary caregiver for a child who needed professional treatment, or he or she might be able to refer the adolescent to the right clinical child psychologist.

Another challenge that clinical child psychologists face is working with adolescents who are acting out. In many instances, children who show signs of behavioral problems also exhibit emotional problems. This can be extremely challenging, but not impossible. Most adolescent psychologists can benefit from working with these children. There are some who choose to specialise in working with children with difficulties. Others can focus their efforts on helping adolescents and children with mood disorders or other mental health issues.

One of the most important tasks of an adolescent psychologist is being able to communicate with them in an effective manner. Having clear and non-verbal communication is crucial in order for both the parent and the clinical child to understand what is happening. This will help them build a rapport that makes it easier for them to work with one another to develop healthy and positive mental health behaviors.”

Tonåringar kan ha sina egna problem när det gäller att hantera sina känslor. Därför är det viktigt att få dem att prata om de saker som stör dem. I och med att de möter sina problem direkt och med stöd av sin Adolescent therapist kan tonåringar äntligen göra en ny start och försöka göra rätt saker. Alla tonårsproblem kan dock inte lösas på ett enkelt sätt. Ibland måste man bara ta sitt barn till en plats där han eller hon kan få rätt mängd vila, få rätt näring och få alla de rätta verktygen för att göra sitt bästa i livet.

För barn, särskilt tonåringar, är det till stor hjälp att ha en pålitlig Adolescent therapist att prata med och lita på. Som sagt ovan är en professionell psykologisk rådgivare precis vad du behöver i ditt hörn. Se bara till att du kommer att arbeta med någon som du kan lita på. Din tonårs- eller barnterapeut måste ha dina barns bästa för ögonen för att du ska kunna uppnå bra resultat.

Adolescent, Adolescent Syndrome

Adolescent Syndrome är när ungdomar har svårt att anpassa sig till ett normalt och hälsosamt liv är föräldrar och vårdgivare oftast förvirrade över vad som händer. Adolescentsyndrom eller Adolescent Syndrome (AS) är en samling symtom som innefattar allvarliga störningar i hur ungdomar känner, beter sig och tänker.

De flesta av dessa symtom uppträder under de två första levnadsåren. Dessutom finns det en förlust av kontinuitet i det utvecklingsmönster som uppstår i samband med tonåren. Det kan förekomma stora humörsvängningar, djup känslomässig oro och andra liknande symtom.

Adolescent SyndromeSom en del av bildandet av tonårssyndromet Adolescent Syndrome börjar många av de barn som drabbas av de störande symtomen förlora självförtroende, socialt nätverk och tillit till andra. Dessa förändringar omfattar också en försening av den fysiska och mentala tillväxten och en minskning av akademiska prestationer. Många av barnen med Adolescent Syndrome lider också av ångest och depression. Det kan förekomma perioder av abnormitet som tidig utlösning eller tidig klimakteriet hos några få ungdomar. Det är viktigt att känna igen tecknen på AS för att kunna behandla sjukdomen på lämpligt sätt.

Puberteten är en normal fas som inträffar hos varje mänskligt barn mellan nio och fjorton års ålder. Pubertetssyndromet uppträder under denna period och är känt som tonåring eller pubertetsutveckling. Termen pubertetssyndrom används för att skilja de symtom som är förknippade med pubertetssyndrom från de symtom som hör till normal pubertet.

De vanligaste symtomen på Adolescent Syndrome är depression, missbruk, störningar i sömnmönster och tillbakadragande från familj och vänner. Missbruk av substanser innebär vanligen missbruk av alkohol, cigaretter eller kokain. Nikotin, som är den viktigaste beståndsdelen i cigaretter, är ett beroendeframkallande stimulansmedel och kan allvarligt påverka en ungdoms sömnmönster. Kokain har liknande effekter på kroppen och används ofta som en metod för att få ut marijuana ur systemet när det väl är ute. Många ungdomar med AS uppvisar symtom på abstinens från aktiviteter som de normalt tycker om, till exempel sport, skola, musiklektioner och tv.

Ett annat namn för Adolescent Syndrome är neurogen blåssjukdom. Syndromet beror på att hjärnan, till skillnad från de flesta andra system i kroppen, inte utvecklas normalt under de unga tonåren. Neurogen blåsesjukdom avser skada eller förstörelse av det centrala nervsystemet på grund av infektion av nervcellerna i ryggmärgen. Neurogen blåsesjukdom förekommer ofta hos unga kvinnor och drabbar dem vanligtvis under tonåren. I sällsynta fall kan tillståndet leda till döden.

Vanliga symtom på sjukdomen är kramper, dålig matning och andning, kräkningar, feber, viktförlust, domningar och trötthet. Viktförlust uppstår ofta eftersom blodflödet till kroppens organ påverkas och en känsla av hunger sätter in. Blodproppar kan bildas i hjärnan och ryggmärgen till följd av infektion eller skada. Obehandlad eller felaktigt behandlad ryggmärgsskada kan leda till förlamning eller förlust av muskelfunktion. Neurogen blåsesjukdom kallas ibland för tethered conus eftersom en patient med sjukdomen blir fäst vid sin madrass på natten och vägrar att ta bort den.

Om du misstänker att ditt barn har Adolescent Syndrome bör du tala med en läkare om att utföra en urodynamisk undersökning. En urodynamisk undersökning är ett test som mäter tyngdkraften på ryggraden när den fungerar under förflyttning. När den utförs på en tonåring med neurogen blåsesjukdom appliceras en hög tyngdkraft på patienten medan han eller hon sitter stilla på en madrass. Testet mäter hur lång tid ryggraden har på sig att återgå till sitt ursprungliga läge efter att ha applicerat ett lätt tryck på ryggmärgen. Om ryggraden inte återgår till sitt ursprungliga läge tillräckligt snabbt under testet, fastställs det att nerven skadas eller förstörs.

Det finns många behandlingar tillgängliga för att behandla detta tillstånd. Vilken behandling som används beror på hur långt sjukdomen har framskridit. Din läkare kan besluta att medicinering är det bästa alternativet. Mediciner som Cylert (clotrimazol), amfotericin B (Aurora) och metylprednisolon (Metoprene) är några av de mediciner som används för att behandla Adolescent Syndrome.

Adolescent, Adolescent Literacy

Adolescent Literacy och ungdomars läs- och skrivkunnighet avser tonåringars förmåga att lära sig och skriva på sitt eget språk. Läskunnighet hos tonåringar definieras som färdighet i att skriva och förstå bokstäver samt att läsa tryckta och talade ord. Ungdomars läs- och skrivkunnighet är förknippad med utvecklingen av social, pedagogisk, ekonomisk och teknisk verksamhet.

Under ungdomsåren utvecklas barnens hjärnor fortfarande. Därför behöver de all hjälp de kan få för att växa och bli välorienterade. Det är här som böcker om Adolescent Literacy för barn kommer väl till pass.

AdolescentVarje lärares främsta mål är att hjälpa sina elever att utveckla sin potential inom Adolescent Literacy. Man kan hjälpa till i detta avseende genom att förbättra deras betyg. Ett förbättrat betyg är det säkraste sättet att komma i kontakt med toppklass. Det vore orättvist att anklaga lärarna för dåliga motiv, när de bara försöker bygga bättre hem åt sina elever. Det är trots allt skolans ansvar att se till att eleverna gör framsteg i sina akademiska studier.

Utvecklingen av akademisk kompetens kring Adolescent Literacy är inte bara möjlig genom strikta skolregler och discipliner. Det finns många resurser tillgängliga idag för att hjälpa tonåringar att förbättra sin skriv- och läsförmåga. Faktum är att många elever redan är medvetna om vikten av att förbättra sin läs- och skrivförmåga som tonåring. Tack vare den tekniska utvecklingen finns det nu många verktyg och tekniker tillgängliga för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga.

Många tonåringar blir förvirrade när de ställs inför hinder på vägen mot betyg. Det finns många saker som påverkar en elevs betyg. Ibland påverkas betygen av provresultaten. Läraren bör informera sina elever om dessa faktorer. När eleven inser vikten av att studera väl kommer han eller hon att kunna studera bättre och uppnå goda betyg.

Adolescent Literacy förbättra ungdomars läs- och skrivkunnighet genom effektiva lärare

Ett verktyg som kan användas för att förbättra ungdomars läs- och skrivkunnighet är multimedieundervisning är Adolescent Literacy. Med multimedieundervisning avses användning av flera medier för att förbättra inlärningsupplevelsen. Det finns olika typer av medier: musik, video samt konst och litteratur. Detta är bara ett exempel på hur lärarna kan göra klassen mer multisensorisk för att de ska kunna undervisa bättre.

Ett annat bra sätt att uppmuntra till bättre läs- och skrivkunnighet hos ungdomar är att uppmuntra eleverna att läsa högt. Alla elever bör få chansen att läsa högt. Vissa föräldrar tror inte att det främjar goda läsfärdigheter att låta barnen läsa högt. Forskning visar dock att barn som läser högt för sig själva också utvecklar bättre kognitiva och språkliga förmågor. Som förälder har du alltså inget att oroa dig för.

  • En sak som många skoldistrikt gör nuförtiden är att uppmuntra användningen av undervisningsmaterial för Adolescent Literacy som innehåller multimedia för att stödja en förbättrad läs- och skrivförmåga hos ungdomar.
  • Många skolor använder till exempel pedagogiska flashcards för att främja bättre läsförmåga. Flashcards kan innehålla en mängd olika lärdomar inom olika innehållsområden, t.ex. färgigenkänning, ljudigenkänning, rim, grammatik, meningsstruktur, fonik och mycket mer.
  • Lärarna kan också använda flashcards för att uppmuntra sina läsare med svårigheter att öva på vad de har läst.

Naturligtvis finns det fortfarande många lärare som anser att det bästa sättet att motivera en elev är genom böcker. Detta beror på att böcker kan ge eleven en engagerande upplevelse. Dessutom ger böcker eleverna en trygg plats där de kan utforska det som de har lärt sig av sin lärare. Dessa typer av erfarenheter kommer dock inte att leda till bättre akademiska prestationer om de inte överförs till klassrumsmiljön. Därför måste lärare i innehållsämnen också använda effektiva lärarresurser som aktiviteter, spel, aktiviteter och interaktiva apparater för att stödja en bättre motivation hos eleverna med Adolescent Literacy.

Adolescent, Reynolds Adolescent Depression Scale

Reynolds Adolescent Depression Scale, tematiska eller ungdomsdepressionsskalor är hämtade från Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM). Syftet med skalorna är att tillhandahålla ett screeningverktyg för att identifiera depressioner som kan vara vanliga bland ungdomar. Symtomen är främst inriktade på att förse klinikern med en rad olika behandlingsalternativ.

Den senaste versionen av ICD-9 (International Clinical Psychology Scale) som används vid diagnostisering rekommenderas för användning hos ungdomar. International Clinical Psychology Scale for Children (ICSD-C) rekommenderas för barn.

Reynolds Adolescent Depression ScaleDepressionens svårighetsgrad mäts med hjälp av svårighetsgraden av depressiva symtom. Skattningsskalan är konstruerad på följande sätt: ”hur dåligt humöret är” till ”nivån på dina negativa symtom”. Medelvärdet för varje enskild tonåring tas sedan fram för att fastställa diagnosen tonårsdepression. Tonåringar kan diagnostiseras med denna störning om medelvärdet för hela urvalet är större än eller lika med 20.

Det diagnostiska verktyget för denna störning kallas Self-Report Scale for Adolescent Depression (SRAD), som har adekvata psykometriska egenskaper. SRAD är konstruerad som en allmän självskattningsskala. Den är utformad för att bedöma depressiva episoder hos vuxna och kan också användas för att mäta svårighetsgraden av depressiva symtom hos ungdomar. En högre medelpoäng indikerar bättre kliniska resultat på RAGE-batteriets delskala för positiva symtom.

Förutom SRAD omfattar Reynolds skala för depression hos ungdomar även Dyspraxia Scale for Adolescent Depression. Denna skala består av två delar. Den första delen tar upp de svårigheter som ungdomar med dysforiska humörtillstånd möter. I den andra delen av skalan bedöms i vilken utsträckning tonåringen uppfyller kriterierna för att ha dysforiska humörstörningar.

Den reviderade Reynolds Adolescent Depression Scale – genomförbarhet och tillförlitlighet

För att säkerställa att tillförlitligheten hos Reynolds Adolescent Depression skalor inte påverkas av kulturella faktorer kodades alla uppgifter från intervjuerna enligt respondentens kön. Dessutom testades skalornas tillförlitlighet med hjälp av ett oberoende nationellt urval. Studien visade att tillförlitligheten hos de mått som används för att mäta depressiva symtom över könsgränserna var ganska tillförlitlig, vilket tyder på att de har goda psykometriska egenskaper. Dessa mått visade sig också vara ganska robusta över könsgränserna. Skalornas tillförlitlighet befanns således vara hög.

Den interna konsistensreliabiliteten för ungdomars depressionsskala har befunnits vara måttlig till god, vilket tyder på att det finns goda nivåer av intern konsistens inom skalan. Dessutom befanns tillförlitligheten hos ungdomars mått på dysphoriskt humörtillstånd (dysphoriskt syndrom) vara ganska tillförlitlig, vilket tyder på att den har en rimlig grad av prediktivt värde. Faktorvikterna för åtgärderna befanns vara ganska tillförlitliga, vilket tyder på att de kan användas effektivt inom forskningen. Slutligen är kriteriesättningen för ungdomars depressionsskala baserad på väletablerade och allmänt accepterade förfaranden och begrepp.

Skalans tillförlitlighet har också befunnits vara god, vilket tyder på att den är en av de mest tillförlitliga indikatorerna på depressiv sjukdom hos ungdomar. De ungdomar som fick diagnosen major depressiv sjukdom, bipolär sjukdom och posttraumatiskt stressyndrom fick inte lägre poäng på depressionsskalan än de som inte led av någon sådan psykiatrisk sjukdom. Faktorvikterna för dystymi eller major depressiv sjukdom skilde sig inte nämnvärt åt mellan könen.

Familjerna till deprimerade ungdomar tenderar att ge bättre vård och har högre grad av återhämtning jämfört med andra familjer. Familjerna till barn med depression är mer benägna att ha en högre grad av depression än genomsnittsfamiljen. Dessutom är det mer sannolikt att familjerna till ungdomar som lider av depression har högre grad av återhämtning. Självskattningsmåttet 30-item för depressionens svårighetsgrad visade sig vara signifikant förknippat med depressiv sjukdom. Detta tyder på att depressionssymtomen och deras svårighetsgrad är positivt relaterade till diagnosen depression och Reynolds Adolescent Depression Scale.

Adolescent, Adolescent Egocentricity

”Adolescent egocentricity” är titeln på en bok skriven av barnpsykologen David Elkind. I Ages of Opportunity beskrev han ungdomars egocentricitet som en brist i människans kognitiva förmåga. Enligt Elkind orsakas ungdomars egocentricitet vanligen av en överdriven förenkling av den sociala världen. En konsekvens av detta är att tonåringar misslyckas med att se andra människors perspektiv. Elkind hävdar dessutom att tendensen att bedöma andra genom andras glasögon ofta främjas av grupptryck.

Adolescent EgocentricityVad menas med Adolescent egocentricity? Enligt Elkind resulterar ungdomars egocentrism när eleverna vägrar att erkänna andras perspektiv. De tror att de har rätt och att alla andra har fel. Detta är en form av psykisk störning. Det liknar symptomen på metakognition – ett snabbt, nästan reflexmässigt mentalt tillstånd där man bedömer eller fattar beslut utifrån tidigare erfarenheter. Ännu ett exempel på egocentricitet visar sig när spädbarn misslyckas med att använda sina språkliga förmågor för att kommunicera sina behov.

Varför uppvisar vissa barn egocentrism i tonåren medan andra växer bort från det? Enligt Elkind har tonårsegocentrism sin rot i den tidiga barndomen och är en inlärd attityd. Den sena tonåren eller de sena tonåringarna var inte immuna mot detta trossystem. Elkind påpekar faktiskt att föräldrarna till dessa ungdomar inte var tillräckligt stödjande och att ungdomarna ”gav efter”.

Adolescent egocentricity narcissistisk personlighetsstörning

Senare i livet, när de konfronteras med motsägelsefull information, försöker ungdomarna bekräfta andra människors tankar genom att spegla deras tänkande. Detta är en normal funktion i den kognitiva processen, men det kan gå överstyr. Faktum är att vissa psykologer anser att ungdomars egocentrism kan leda till andra personlighetsstörningar, t.ex. narcissistisk personlighetsstörning. Önskan att ha rätt och att upprätthålla den sociala ordningen är det som utlöser behovet av att korrigera felaktiga uppfattningar och beteenden. Som ett resultat av detta finns det de som är villiga att lura, lura och misshandla andra bara för att känna sig rätt i sig själva. Om ungdomar kan lära sig att övervaka sina egna beteenden kan de faktiskt förhindra bildandet av denna förvrängda självbild och undvika det destruktiva beteende som följer med den.

David Elkind förklarar egenskaperna hos ungdomars egocentrism i termer av två olika modeller. För det första finns det en motivationsmodell som han kallar den personliga berättelsen, en berättelse som vi berättar för oss själva om våra egna personliga erfarenheter och resultaten för oss. Under det senaste året har jag till exempel hittat på en rad historier om hur min fru hade varit otrogen mot mig. Varje gång jag läser färdigt kommer jag ihåg hur hela min värld hade vänds upp och ner och hur hon hade rört sig in i en annan värld av sexuell besatthet och mörka hemligheter.

  1. För det andra har vi den fiktiva berättelse som David Elkind hänvisar till som en mental fabrik där vi ”återskapar” händelser och upplevelser från vår barndom för att förstärka acceptabla beteendemönster.
  2. En av mina berättelser handlar till exempel om en pojke som blev avstängd från sin första klass för fjärde gången för att han kastade en sten på en lärare. I själva verket fick han en dags avstängning utan någon disciplinering alls.
  3. Senare samma dag gick han hem och fyllde i en rapport där han uppgav att han bara lekte och inte kastade stenen på läraren.

Enligt Elkind utsätts vi för ett stort antal formella operationer som formar vår syn på världen. Under barndomsåren blir vi till exempel ofta känsliga för om vi passar in eller inte, om vi har vänner, om vi är önskvärda för det motsatta könet, om vi är älskvärda, om vi har förtjänat en viss status eller om vi har ”tur” eller är ”lyckliga i alla våra dagar”. Den berättelse som jag nämnde ovan handlar om en tonåring som i de tidiga utvecklingsstadierna utvärderades av andra elever utifrån sin attraktivitet, intelligens och sociala kompetens. När han senare utvärderades av sin rektor kände han sig skyldig och tog ett stolthetsskapande tillvägagångssätt för att bevisa sin värdighet för sin rektor.

Sammanfattningsvis, enligt Elkind, utsätts vi för ett antal mentala konstruktioner och strukturer genom olika exponeringar och erfarenheter i den tidiga tonåren. Dessa mentala strukturer hjälper oss att bestämma lämpliga beteendemönster och hur vi ska förhålla oss till andra. Enligt Elkind är tonåringar benägna till de övertygelser som får dem att må bra om sig själva, hjälper dem att förstå universum i termer av deras föreställda gemenskap och skapar mentala konstruktioner som ger dem en känsla av förtjänstfullhet, makt och kontroll. Denna artikel erbjuder en rik beskrivning av ett komplext fenomen, men den ger ingen förklaring till varför ungdomars egocentrism kan orsaka problem för ungdomar.

Adolescent Egocentricity – Egocentrism hos tonåringar

Egocentrism hos tonåringar är ett svårbegripligt begrepp, men det existerar. Anledningen till detta är att tonåren är en period då unga vuxna (ofta kallade tonåringar) upplever många av de förändringar som sker under hela livet: djupa känslomässiga skiftningar, markerad psykologisk tillväxt och nya insikter och uppfattningar. Resultatet är att de börjar tänka inifrån, snarare än utåt, och detta kan få mycket reella konsekvenser i relationer. Att förstå ungdomars egocentricitet hjälper dig att förstå ungdomar, och det kan hjälpa dig att hantera dem när de beter sig olämpligt.

I åratal har psykologer försökt förstå varför vissa människor agerar på vissa sätt, medan andra människor agerar på andra sätt. En av de vanligaste förklaringarna till ungdomars egocentricitet är att ungdomar har en imaginär publik. Kort sagt definieras deras värld av deras föreställda publik och vad de anser vara viktigt för dem själva och för andra. Detta kan låta som en enkel förklaring, men i själva verket har det avsevärda förgreningar i relationer med ungdomar.

För det första kan det vara frestande att tro att ungdomars egocentrism får människor att agera på ett sätt som inte är vettigt för dem själva eller för andra. Man kan till exempel tro att en person som tror att hans skor kostar 90 dollar kommer att bete sig som om han har samma skor som en imaginär tredje part har på sig. I själva verket kanske den personens skor inte alls kostar så mycket! Men eftersom han tror att hans skor är viktiga för honom, och att andra kommer att uppmärksamma vad han säger om sina skor, kommer hans uppfattning sannolikt att bestå långt efter det att skorna faktiskt inte representerar något större värde för honom eller andra.

Under tonåringars egocentrism leder också ofta till vad vi kan kalla ”formella operationer”, dvs. de sätt på vilka tonåringar organiserar sina liv och sina interpersonella interaktioner.

Några av de märkligaste formerna av organisatoriskt tänkande förekommer hos ungdomar, och det finns ett antal mycket märkliga uppfattningar om relationer, inklusive några som antyder att formella operationer på något sätt är viktigare än informella operationer. Ett vanligt exempel är att en tonåring kan tro att han måste ”visa respekt” för en annan tonåring som ”går in” på hans territorium genom att prata med honom eller genom att lyssna på honom. Han kanske tror att det sätt på vilket han talar till andra människor har vissa konsekvenser i framtiden.

Ungdomars egocentrism har vissa konsekvenser för ungdomars sociala och känslomässiga välbefinnande, men inte nödvändigtvis för att de anser att sådana idéer är löjliga eller dumma. Det mönster som kännetecknar tonårig egocentrism är trots allt att man tror att andra människor är likadana som en själv, och att våra ord och handlingar måste förstås på detta sätt. Många ungdomar finner detta tilltalande och tror att det är sant. Om något inte verkar rätt för dem är det förmodligen inte rätt. Detta gör att de blir misstänksamma mot vuxna, särskilt de som de anser vara auktoriteter, och mot institutioner, vare sig de är religiösa eller pedagogiska, samt mot nyhetsmedier.

  • Men ungdomars egocentrism har mer än sin egen källa till resonemang eller mentala konstruktioner. Den har sina rötter i en djupt rotad övertygelse om hur världen fungerar, vad verkligheten är och vad vi upplever i våra sinnen och kroppar.
  • De flesta tonåringar har en fast övertygelse, ofta en central sådan, om att ”jag är världens centrum”. Det är från detta som ”egot” kommer; förmågan att projicera sitt jag och sin värld i en helt klar vision, med alla samma egenskaper och attribut.
  • Vad andra människor tänker eller känner, tror tonåringen inte är verkligt. Och denna övertygelse kan få mycket verkliga konsekvenser för beteendet.

Ett av de vanligaste sätten som ungdomars egocentrism framträder i psykologisk och ungdomspsykologi är genom personliga fantasier. Kort sagt hävdar den unga personen att han existerar bortom och oberoende av tid och rum, och att tid och rum i sig själva är immateriella.

Tanken är att skapa en imaginär publik för sig själv, en publik som kan vara en helt annan person eller till och med hela universum. När denna typ av personlig fantasi blir en viktig del av en ung människas övertygelser och attityder kan den forma hennes tankar, känslor och beteende. Detta är särskilt fallet när dessa övertygelser och attityder krävs för att uppfylla sociala skyldigheter. Oavsett om ungdomen måste agera utifrån någon annans idéer eller åsikter måste den personliga fantasipubliken skapas.

Sambandet mellan personlig fantasi och ungdomars egocentrism har varit föremål för mycket forskning. Men detta har bara börjat. Det är viktigt att psykologer och andra som arbetar med att hjälpa barn i svåra miljöer förstår att sådana uppfattningar har sina rötter i många faktorer, inklusive den sociala konstruktionen av vuxenlivet och den tidiga tonåren. Oavsett om ungdomars egocentrism uppstår på grund av personliga erfarenheter, barndomens historia, minnen från den tidiga barndomen eller representationssystem, måste man förstå att det är en relativt stabil och utbredd attityd bland ungdomar. När sådana uppfattningar bildas och förankras som en del av det framväxande mänskliga sinnet kan de bli mycket kraftfulla.