Adolescent, Adolescent Egocentricity

”Adolescent egocentricity” är titeln på en bok skriven av barnpsykologen David Elkind. I Ages of Opportunity beskrev han ungdomars egocentricitet som en brist i människans kognitiva förmåga. Enligt Elkind orsakas ungdomars egocentricitet vanligen av en överdriven förenkling av den sociala världen. En konsekvens av detta är att tonåringar misslyckas med att se andra människors perspektiv. Elkind hävdar dessutom att tendensen att bedöma andra genom andras glasögon ofta främjas av grupptryck.

Adolescent EgocentricityVad menas med Adolescent egocentricity? Enligt Elkind resulterar ungdomars egocentrism när eleverna vägrar att erkänna andras perspektiv. De tror att de har rätt och att alla andra har fel. Detta är en form av psykisk störning. Det liknar symptomen på metakognition – ett snabbt, nästan reflexmässigt mentalt tillstånd där man bedömer eller fattar beslut utifrån tidigare erfarenheter. Ännu ett exempel på egocentricitet visar sig när spädbarn misslyckas med att använda sina språkliga förmågor för att kommunicera sina behov.

Varför uppvisar vissa barn egocentrism i tonåren medan andra växer bort från det? Enligt Elkind har tonårsegocentrism sin rot i den tidiga barndomen och är en inlärd attityd. Den sena tonåren eller de sena tonåringarna var inte immuna mot detta trossystem. Elkind påpekar faktiskt att föräldrarna till dessa ungdomar inte var tillräckligt stödjande och att ungdomarna ”gav efter”.

Adolescent egocentricity narcissistisk personlighetsstörning

Senare i livet, när de konfronteras med motsägelsefull information, försöker ungdomarna bekräfta andra människors tankar genom att spegla deras tänkande. Detta är en normal funktion i den kognitiva processen, men det kan gå överstyr. Faktum är att vissa psykologer anser att ungdomars egocentrism kan leda till andra personlighetsstörningar, t.ex. narcissistisk personlighetsstörning. Önskan att ha rätt och att upprätthålla den sociala ordningen är det som utlöser behovet av att korrigera felaktiga uppfattningar och beteenden. Som ett resultat av detta finns det de som är villiga att lura, lura och misshandla andra bara för att känna sig rätt i sig själva. Om ungdomar kan lära sig att övervaka sina egna beteenden kan de faktiskt förhindra bildandet av denna förvrängda självbild och undvika det destruktiva beteende som följer med den.

David Elkind förklarar egenskaperna hos ungdomars egocentrism i termer av två olika modeller. För det första finns det en motivationsmodell som han kallar den personliga berättelsen, en berättelse som vi berättar för oss själva om våra egna personliga erfarenheter och resultaten för oss. Under det senaste året har jag till exempel hittat på en rad historier om hur min fru hade varit otrogen mot mig. Varje gång jag läser färdigt kommer jag ihåg hur hela min värld hade vänds upp och ner och hur hon hade rört sig in i en annan värld av sexuell besatthet och mörka hemligheter.

  1. För det andra har vi den fiktiva berättelse som David Elkind hänvisar till som en mental fabrik där vi ”återskapar” händelser och upplevelser från vår barndom för att förstärka acceptabla beteendemönster.
  2. En av mina berättelser handlar till exempel om en pojke som blev avstängd från sin första klass för fjärde gången för att han kastade en sten på en lärare. I själva verket fick han en dags avstängning utan någon disciplinering alls.
  3. Senare samma dag gick han hem och fyllde i en rapport där han uppgav att han bara lekte och inte kastade stenen på läraren.

Enligt Elkind utsätts vi för ett stort antal formella operationer som formar vår syn på världen. Under barndomsåren blir vi till exempel ofta känsliga för om vi passar in eller inte, om vi har vänner, om vi är önskvärda för det motsatta könet, om vi är älskvärda, om vi har förtjänat en viss status eller om vi har ”tur” eller är ”lyckliga i alla våra dagar”. Den berättelse som jag nämnde ovan handlar om en tonåring som i de tidiga utvecklingsstadierna utvärderades av andra elever utifrån sin attraktivitet, intelligens och sociala kompetens. När han senare utvärderades av sin rektor kände han sig skyldig och tog ett stolthetsskapande tillvägagångssätt för att bevisa sin värdighet för sin rektor.

Sammanfattningsvis, enligt Elkind, utsätts vi för ett antal mentala konstruktioner och strukturer genom olika exponeringar och erfarenheter i den tidiga tonåren. Dessa mentala strukturer hjälper oss att bestämma lämpliga beteendemönster och hur vi ska förhålla oss till andra. Enligt Elkind är tonåringar benägna till de övertygelser som får dem att må bra om sig själva, hjälper dem att förstå universum i termer av deras föreställda gemenskap och skapar mentala konstruktioner som ger dem en känsla av förtjänstfullhet, makt och kontroll. Denna artikel erbjuder en rik beskrivning av ett komplext fenomen, men den ger ingen förklaring till varför ungdomars egocentrism kan orsaka problem för ungdomar.

Adolescent Egocentricity – Egocentrism hos tonåringar

Egocentrism hos tonåringar är ett svårbegripligt begrepp, men det existerar. Anledningen till detta är att tonåren är en period då unga vuxna (ofta kallade tonåringar) upplever många av de förändringar som sker under hela livet: djupa känslomässiga skiftningar, markerad psykologisk tillväxt och nya insikter och uppfattningar. Resultatet är att de börjar tänka inifrån, snarare än utåt, och detta kan få mycket reella konsekvenser i relationer. Att förstå ungdomars egocentricitet hjälper dig att förstå ungdomar, och det kan hjälpa dig att hantera dem när de beter sig olämpligt.

I åratal har psykologer försökt förstå varför vissa människor agerar på vissa sätt, medan andra människor agerar på andra sätt. En av de vanligaste förklaringarna till ungdomars egocentricitet är att ungdomar har en imaginär publik. Kort sagt definieras deras värld av deras föreställda publik och vad de anser vara viktigt för dem själva och för andra. Detta kan låta som en enkel förklaring, men i själva verket har det avsevärda förgreningar i relationer med ungdomar.

För det första kan det vara frestande att tro att ungdomars egocentrism får människor att agera på ett sätt som inte är vettigt för dem själva eller för andra. Man kan till exempel tro att en person som tror att hans skor kostar 90 dollar kommer att bete sig som om han har samma skor som en imaginär tredje part har på sig. I själva verket kanske den personens skor inte alls kostar så mycket! Men eftersom han tror att hans skor är viktiga för honom, och att andra kommer att uppmärksamma vad han säger om sina skor, kommer hans uppfattning sannolikt att bestå långt efter det att skorna faktiskt inte representerar något större värde för honom eller andra.

Under tonåringars egocentrism leder också ofta till vad vi kan kalla ”formella operationer”, dvs. de sätt på vilka tonåringar organiserar sina liv och sina interpersonella interaktioner.

Några av de märkligaste formerna av organisatoriskt tänkande förekommer hos ungdomar, och det finns ett antal mycket märkliga uppfattningar om relationer, inklusive några som antyder att formella operationer på något sätt är viktigare än informella operationer. Ett vanligt exempel är att en tonåring kan tro att han måste ”visa respekt” för en annan tonåring som ”går in” på hans territorium genom att prata med honom eller genom att lyssna på honom. Han kanske tror att det sätt på vilket han talar till andra människor har vissa konsekvenser i framtiden.

Ungdomars egocentrism har vissa konsekvenser för ungdomars sociala och känslomässiga välbefinnande, men inte nödvändigtvis för att de anser att sådana idéer är löjliga eller dumma. Det mönster som kännetecknar tonårig egocentrism är trots allt att man tror att andra människor är likadana som en själv, och att våra ord och handlingar måste förstås på detta sätt. Många ungdomar finner detta tilltalande och tror att det är sant. Om något inte verkar rätt för dem är det förmodligen inte rätt. Detta gör att de blir misstänksamma mot vuxna, särskilt de som de anser vara auktoriteter, och mot institutioner, vare sig de är religiösa eller pedagogiska, samt mot nyhetsmedier.

  • Men ungdomars egocentrism har mer än sin egen källa till resonemang eller mentala konstruktioner. Den har sina rötter i en djupt rotad övertygelse om hur världen fungerar, vad verkligheten är och vad vi upplever i våra sinnen och kroppar.
  • De flesta tonåringar har en fast övertygelse, ofta en central sådan, om att ”jag är världens centrum”. Det är från detta som ”egot” kommer; förmågan att projicera sitt jag och sin värld i en helt klar vision, med alla samma egenskaper och attribut.
  • Vad andra människor tänker eller känner, tror tonåringen inte är verkligt. Och denna övertygelse kan få mycket verkliga konsekvenser för beteendet.

Ett av de vanligaste sätten som ungdomars egocentrism framträder i psykologisk och ungdomspsykologi är genom personliga fantasier. Kort sagt hävdar den unga personen att han existerar bortom och oberoende av tid och rum, och att tid och rum i sig själva är immateriella.

Tanken är att skapa en imaginär publik för sig själv, en publik som kan vara en helt annan person eller till och med hela universum. När denna typ av personlig fantasi blir en viktig del av en ung människas övertygelser och attityder kan den forma hennes tankar, känslor och beteende. Detta är särskilt fallet när dessa övertygelser och attityder krävs för att uppfylla sociala skyldigheter. Oavsett om ungdomen måste agera utifrån någon annans idéer eller åsikter måste den personliga fantasipubliken skapas.

Sambandet mellan personlig fantasi och ungdomars egocentrism har varit föremål för mycket forskning. Men detta har bara börjat. Det är viktigt att psykologer och andra som arbetar med att hjälpa barn i svåra miljöer förstår att sådana uppfattningar har sina rötter i många faktorer, inklusive den sociala konstruktionen av vuxenlivet och den tidiga tonåren. Oavsett om ungdomars egocentrism uppstår på grund av personliga erfarenheter, barndomens historia, minnen från den tidiga barndomen eller representationssystem, måste man förstå att det är en relativt stabil och utbredd attityd bland ungdomar. När sådana uppfattningar bildas och förankras som en del av det framväxande mänskliga sinnet kan de bli mycket kraftfulla.